Republikanernas mest centrala och återkommande argument mot monarkin är att den inte skulle vara demokratisk. Det är ett argument som rojalister ibland, men inte alltid, kan ha lite svårt att svara på. Vid ett första ytligt ögonkast kan det nämligen förefalla som att det är precis så; folket har ju inte valt kungen, hur kan det vara demokratiskt då? Men om man tittar lite djupare på frågan blir svaret inte alls lika självklart.

Monarkin är konstitutionellt stadgad

Den svenska demokratin beskrivs väl i Regeringsformens portalparagraf. ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Om vi lämnar diskussionen om huruvida monarken har makt därhän, så kan vi ändå konstatera att monarkin är en konstitutionellt stadgad del av det svenska statsskicket.

Folket utövar sitt styre över staten och den offentliga makten genom att välja en riksdag bestående av sina representanter. Riksdagen utövar sedan all den lagstiftande och reglerande makten över alla delar av statens organisation.

Monarkin och statschefsämbetet är underkastad de demokratiskt valda lagstiftarnas makt och styrning precis som alla andra statliga verksamheter är. Det står i riksdagens, och därmed i folkets, makt att avskaffa eller omforma monarkin efter godtycke. Om en majoritet av medborgarna funne det nuvarande statsskicket dåligt skulle de ha all möjlighet att förändra det. Det torde ändå vara själva definitionen av demokrati.

Har man kommit så här långt kanske någon lite klipskare republikan invänder att det faktum att vi har monarki i Sverige kanske i sig inte är odemokratiskt, men att det väl ändå är odemokratiskt att personen som innehar statschefsämbetet inte tillsätts genom val, utan genom börd.

Monarkin demokratiskt förankrad

Monarkin är dock långt ifrån den enda samhällsföreteelsen som vi demokratiskt har valt att styra på ett annat sätt än med kollektiva majoritetsval. Marknadsekonomin är en sådan företeelse, tillsättningen av exempelvis en domare en annan. Det centrala är att det system som tillämpas är demokratiskt förankrat, inte hur systemet i sig ser ut. Och som vi har sett så är monarkin demokratiskt förankrad, annars skulle den inte existera.

Dessutom röstar riksdagen minst en gång per mandatperiod om monarkins vara eller icke vara, och därmed i förlängningen om H.M. Konungens vara och icke vara som statschef, då den tar ställningen till motioner som föreslår monarkins avskaffande. Få delar av den konstitutionella grunden för vårt samhälle torde bekräftas av riksdagen så pass ofta som monarkin gör.

Dessa argument bygger dessutom på den felaktiga uppfattningen att demokrati är ett mål i sig. Målet för all politik och samhällsförändring är rimligtvis inte demokrati, utan det goda samhället.  Demokratiska majoritetsval är i många fall ett bra medel för att uppnå det goda samhället, exempelvis när det handlar om att utse de personer som innehar den lagstiftande och verkställande makten i samhället. Det finns dock andra företeelser där demokratiska majoritetsbeslut inte är det optimala medlet för att uppnå det goda samhället. Ett exempel är tillsättandet av statschef. Ett annat är styrning av ekonomin och ett tredje rättsskipningen.

Leo Pierini

Rojalistiska Föreningen