Kungariket Tonga

Tongas vapen

Tonga är en konstitutionell monarki med kungen som statschef och premiärministern som regeringschef. Monarkin är ärftlig medan premiärministern väljs av Fale Alea, landets parlament, och formellt utnämns av kungen. Premiärministern nominerar i sin tur ministrar till sin regering som utnämns av kungen. Enligt konstitutionen har kungen ett eget statsråd för att agera rådgivare. Kungen utser själv vilka som ska sitta i statsrådet

Parlamentet Fale Alea har sitt säte i huvudstaden Nuku’alofa på Tongatapu och är en enkammarförsamling med 26 ledamöter på 3-årsmandat. 17 ledamöter representerar folket och väljs i enmansvalkretsar i majoritetsval och 9 ledamöter är indirekt valda av Tongas adelsmän.

Landets dömande makts högsta domstol bildades 1875 och består av dess ordförande och andra domare vars antal bestäms av kungen. Domare i högsta domstolen utnämns av kungen i sitt statsråd men måste godkännas av landets parlament. Överklaganden av domar från högsta domstolen avgörs i kungens statsråd.

Tonga är en självständig stat och arkipelag belägen i Stillahavet. Landet består av 176 utspridda öar varav 52 är bebodda. Konungariket sträcker sig över ett avstånd på cirka 800 km i nord-sydlig linje och ligger på ungefär en tredjedel av avståndet från Nya Zeeland till Hawaii.

Tonga är den enda önationen i regionen som undgått formell kolonisation. Under 2010 tog Tonga ett avgörande steg mot att bli en fullt fungerande konstitutionell monarki efter att lagstiftningsreformer banade väg för det första representativa valet. Det resulterade i valet av adelsmannen Siale´ataongo Tu´ivakanō som sin första demokratiskt valda premiärminister.

Tongaöarna har varit befolkade i omkring 3000 år, och invånarnas kultur har säkerligen förändrats rejält under denna långa tidsperiod. Innan européerna anlände under sent 1500- och tidigt 1600-tal var tonganerna i nära kontakt med sina närmsta grannar, Fiji och Samoa. Under 1800-talet, då västerländska handelsmän och missionärer började anlända, förändrades Tongas kultur dramatiskt. Vissa gamla vanor och övertygelser förkastades och andra togs i bruk. Vissa anpassningar som gjordes under denna tid ifrågasätts idag, då den västerländska civilisationen utvecklats.

Tongas flagga

Flaggan

Tongas första flagga var vit med ett rött grekiskt kors, och infördes av kung George Tupou I efter att han konverterat till kristendomen och grundat den självständiga monarkin Tonga 1845.

När Röda korset antagit en identisk flagga 1863 omarbetades den tongolesiska flaggan och fick då dagens utseende. Flaggan infördes i författningen den 4 november 1875, och får enligt lagtexten aldrig förändras. Flaggan användes även under perioden som brittisk skyddsstat 1900–1970, till skillnad från andra områden som ingick i Brittiska Västra Stillahavsterritoriet som i egenskap av kolonier oftast använde den brittiska unionsflaggan med emblem.

Regenter i moderna tid

George Tupou I (1875–1893)

George Tupou II (1893–1918)

Drottning Salote Tupou III (1918–1965)

Taufa’ahau Tupou IV (1965–2006)

George Tupou V (2006–2012)

Tupou VI (2012–)

Det kungliga standaret
Det kungliga standaret
Posted in Artiklar, Utländska monarkier.