Jubileumsåret fortsätter för Rojalistiska Föreningen och för ätten Bernadotte på Sveriges tron.

En av höjdpunkterna i föreningens 40-årsfirande var jubileumsmiddagen i juni. Då samlades 120 medlemmar till ett storslaget firande i Banérska palatset, Odd Fellow, i Stockholm. Det var deltagare från såväl landets alla delar som från utlandet. Naturligtvis utbringades HM Konungens skål och Kungssången sjöngs.

Jag överraskades av att själv bli hyllad m.a.a. att jag är en av tre personer som tog initiativet till bildandet av föreningen. Efter middag och en strålande underhållning avslutades festen med Nationalsången.

I slutet av augusti gick den årliga utrikesresan till Portugal. Den följde i den kungliga ätten Braganças fotspår. Som vanligt var det ett väl avvägt, men mycket intressant upplagt, program med en del trevliga och oväntade överraskningsmoment.

Föreningens resor håller alltid mycket hög klass och blir snabbt fulltecknade. Vi ser redan fram emot nästa års resa i slutet av augusti eller möjligen i början av september.

På Nationaldagen deltog Stockholmskretsen traditionsenligt på Skansen med fana och föreningens standar. När kungafamiljen lämnar Skansen uppmärksammas vi alltid med igenkännande glada miner och glatt vinkande från den kungliga familjens medlemmar.

I börja av juni hade vi åter den stora glädjen av att få följa ett kungligt barndop. Denna gång var det prinsessan Adriennes dop i Drottningholms slottskapell. Även om dopceremonin präglades av högtidlighet var det en varm familjehögtid som till stor del präglades av små prinsar och prinsessor som på barns vis har svårt att stilla en längre tid.

Prinsessan Christina fyllde i augusti 75 år. I samband med födelsedagen meddelade prinsessan att hon efter en tuff sjukdomstid vill lämna över till kommande generationer. Prinsessan inser att livet inte är oändligt och vill ta vara på stunderna här och nu. Hon vill naturligtvis också få mera tid för umgänget med sina fem barnbarn. Personligen hoppas jag dock att få se prinsessan delta vid de årliga Nobelfirandena. Det vore tråkigt om denna tradition skulle brytas.