Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 4 2018

HM Drottning Silvia firar i december sin 75-årsdag. Det känns smått otroligt att drottningen kan hålla ett så högt arbetstempo som hon har. Uppdragen är många och oftast flera per dag. Ett urval av dessa annonseras i kalendern på hovets hemsida med det sker mycket mera arbete och förberedelser utöver detta.

Resorna är många både inom landet och utomlands. De flesta som reser över Atlanten får känna på en s.k. jetlag med det verkar inte hindra drottningen. Åtminstone visar hon inte detta utåt. Hennes arbetsdiciplin är beundransvärd i sitt stöd för kungen och deras gemensamma viktiga arbete för Sverige.

Under hösten genomfördes val till Riksdag, kommun och landsting. Turerna därefter för att en regering skulle kunna bildas har varit många och när detta skrivs pågår arbetet fortfarande. Under processen har jag sett i olika media hur förslag kommit om att låta kungen ta över rollen som regeringsbildare och låta kronprinsessan få rollen som statsminister. Detta får väl närmast betecknas som skämtsamt men med ett bakomliggande allvar. Det visar ju hur högt förtroende som kungen och kronprinsessan har hos det svenska folket. Vi bör dock följa de demokratiska regler som finns för hur en regering skall bildas.

Vi gratulerar den nyvalde talmannen Andreas Norlén till hans nya uppdrag vilket han kommer att sköta på bästa sätt.Norlén är ju också välkänd i vår förening och har även varit sammankallande i föreningens valberedning.

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 3 2018

Ordföranden har ordet - ur Rojalisten nr 3 2018

Jubileumsåret fortsätter för Rojalistiska Föreningen och för ätten Bernadotte på Sveriges tron.

En av höjdpunkterna i föreningens 40-årsfirande var jubileumsmiddagen i juni. Då samlades 120 medlemmar till ett storslaget firande i Banérska palatset, Odd Fellow, i Stockholm. Det var deltagare från såväl landets alla delar som från utlandet. Naturligtvis utbringades HM Konungens skål och Kungssången sjöngs.

Jag överraskades av att själv bli hyllad m.a.a. att jag är en av tre personer som tog initiativet till bildandet av föreningen. Efter middag och en strålande underhållning avslutades festen med Nationalsången.

I slutet av augusti gick den årliga utrikesresan till Portugal. Den följde i den kungliga ätten Braganças fotspår. Som vanligt var det ett väl avvägt, men mycket intressant upplagt, program med en del trevliga och oväntade överraskningsmoment.

Föreningens resor håller alltid mycket hög klass och blir snabbt fulltecknade. Vi ser redan fram emot nästa års resa i slutet av augusti eller möjligen i början av september.

På Nationaldagen deltog Stockholmskretsen traditionsenligt på Skansen med fana och föreningens standar. När kungafamiljen lämnar Skansen uppmärksammas vi alltid med igenkännande glada miner och glatt vinkande från den kungliga familjens medlemmar.

I börja av juni hade vi åter den stora glädjen av att få följa ett kungligt barndop. Denna gång var det prinsessan Adriennes dop i Drottningholms slottskapell. Även om dopceremonin präglades av högtidlighet var det en varm familjehögtid som till stor del präglades av små prinsar och prinsessor som på barns vis har svårt att stilla en längre tid.

Prinsessan Christina fyllde i augusti 75 år. I samband med födelsedagen meddelade prinsessan att hon efter en tuff sjukdomstid vill lämna över till kommande generationer. Prinsessan inser att livet inte är oändligt och vill ta vara på stunderna här och nu. Hon vill naturligtvis också få mera tid för umgänget med sina fem barnbarn. Personligen hoppas jag dock att få se prinsessan delta vid de årliga Nobelfirandena. Det vore tråkigt om denna tradition skulle brytas.

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 2 2018

Vi har ett av världens bästa kungahus. Låt oss vara stolta och våga visa det. Svensk nyhetsmedia visar eller skriver sällan om aktiviteter som kungafamiljens medlemmar deltar i. När det förekommer är det snarast så att media försöker hitta något som kan vara nedlåtande eller förlöjligande.

Särskilt i kvällspressen förekommer det ofta att någon i familjen kopplas ihop med en händelse eller person som är inblandad i ett mindre smickrande sammanhang. Detta oavsett om kungligheten är en nära bekant eller ej. Rubriksättarna drar sig dock inte för att använda en kunglig persons namn i en rubrik för att skapa ytterligare uppmärksamhet. Jag tycker att detta är en form av falsk marknadsföring som tyvärr sällan ifrågasätts. Dessa rubrikers syfte verkar främst ha till avsikt att skada en kunglighets rykte.

I februari gick Prins Henrik av Danmark bort. Då jag har tillgång till dansk TV kunde jag från tidig morgon till sen kväll, i direktsändning, följa programmen. DR hade skickat reportrar till alla danska kungliga slott. Här bevakade man och intervjuade ett stort antal medborgare då dessa sökte sig till slotten för att hedra prinsen med att lämna blommor på slottstrappor, infarter och vid grindar.

I studiomiljö fanns journalister, kungaexperter och tidigare hovanställda. Det var saklig rapportering och utan negativa, ifrågasättande republikanskt färgade inslag. Inte heller reportrarna ute på fältet ansträngde sig för att leta fram någon som kunde uttala sig negativt om prinsen eller den danska kungliga familjen. Här har SVT och övrig svensk media en del att lära av dansk media.

Sverige och Japan högtidlighåller i år 150 år av diplomatiska förbindelser. Den japanska regeringen inbjöd i april kungaparet till ett officiellt besök. Från regeringen deltog samordnings- och energiministern samt EU- och handelsministern.

En ovanligt stor svensk affärsdelegation följde med för att delta vid Japan–Sweden Business Summit, det största möte mellan svenskt och japanskt näringsliv som hittills organiserats. Business Sweden arrangerade också ett stort antal seminarier och möten i syfte att stärka handelsrelationerna mellan länderna.

Innovation, forskning och hållbarhet var frågor som belystes. Vidare berördes samhällsfrågor som åldrande och våld mot barn.

Under besöket träffade och samtalade kungen och krottningen även med kejsare Akihito och kejsarinnan Michiko. Premiärministern tog emot för ett möte följt av en middag till kungaparets ära.

Monarkimotståndare vill sällan erkänna att kungaparets närvaro vid denna typ av besök har någon betydelse. Därför var det trevligt att höra Business Swedens VD

uttala sig i radio om hur viktigt det är med kunglig närvaro i dessa sammanhang.

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 1 2018

I år är det 200 år sedan ätten Bernadotte sattes på Sveriges tron. Det var den 5 februari 1818 som kung Karl XIII avled och Karl XIV Johan blev ny svensk regent.

I närvaro av Kungafamiljen invigdes märkesåret 2018 den 5 februari i Rikssalen på Stockholms Slott. Det blev en eftermiddag fylld med korta föredrag varvade med vackra musikinslag. Dagen avslutades med tal av HM Konungen följt av en mottagning i Bernadottegalleriet.

Det är i år 40 år sedan Rojalistiska Föreningen bildades. Anledningen var den nya regeringsformens tillkomst och att monarkin som fortsatt statsskick i Sverige kändes hotad. Efter något års förberedelser konstituerades föreningen och antog stadgar vid en första Riksstämma den 6 juni 1978 på Historiska museet i Stockholm. Föreningens jubileum kommer att firas lördagen den 2 juni.

I år ser vi fram emot nya trevliga händelser i kungahuset. Prinsessparet väntar sitt tredje barn under våren och då hoppas vi på ytterligare ett vackert och TV-sänt barndop. Den 2 juni, samma dag som har vi har en jubileumsbankett, firar Prinsessan Désirée sin 80-årsdag. I augusti fyller Prinsessan Christina 75 år och senare i december har vi HM Drottningens 75-årsdag att se fram emot.

Föreningen har skaffat en ny plattform för vårt medlemsregister och konverteringen har pågått under hösten. Härigenom hoppas vi på enklare rutiner i arbetet med att skicka ut medlemsinformation och distribuera Rojalisten. I januari kunde avierna för medlemsavgiften skickas ut via e-post till de medlemmar som uppgivit en sådan. Övriga medlemmar fick något försenat sin avi per post.

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 4 2017

Patrik Åkesson, ordförande

Vågar man hoppas på att det svenska ordensväsendet skall återinföras? Möjligheten att kunna ge svenska medborgare en orden togs bort 1975. Sedan 80-talet har det i Riksdagen årligen lämnats in motioner i denna fråga. Även i år har det lämnats motioner om att tillsätta en parlamentarisk utredning angående ett modernt offentligt belöningssystem som bl.a. innebär att svenska medborgare kan belönas på samma sätt som utländska medborgare.

Vi har visserligen fortfarande kvar delar av ett tidigare ordensväsende, kungliga medaljer och regeringens medaljer. I grunden har dessa anor sedan 1700-talet. När det gäller ordnar är det idag endast Serafimerorden och Nordstjärneorden som kan utdelas. Serafimerorden tilldelas medlemmar den svenska kungafamiljen och utländska statschefer. Nordstjärneorden, som är en belöning för personliga insatser för Sverige eller svenska intressen, kan på förord från regeringen ges till utländska medborgare.

Det sägs att ambassadörer ibland tvingats att avstå från att kunna belöna svenska medborgare boende utomlands och som har gjort fina insatser för Sverige. Gränsdragningen mellan svensk och utländsk medborgare känns i det här sammanhanget allt mer otidsenlig och svårtillämpad. Det är svårt att förstå varför. Det är ju både ett bra och billigt sätt att visa uppskattning och tacksamhet.

Reformeringen av belöningssystemet bör även syfta till att öka antalet belöningar som tilldelas svenska medborgare och att säkerställa att svenska medborgare ska kunna tilldelas belöningar av samma höga rang som utländska medborgare redan kan få, det vill säga ordnar.

Det är märkligt att svenska politiker gärna stolt själva ses bära utländska ordnar medan de verkar ha mindre intresse av ett jämlikt svenskt ordenssystem. Sverige är idag troligen det enda landet i världen som inte har ett fungerande ordensväsende.

Vår fina kungafamilj har i år utökats med ännu en liten prins. Prins Gabriel kommer att döpas i Drottningholms slottskapell den 1 december. Då kommer han, i likhet med sina kusiner, att av farfar kungen tilldelas Serafimerorden.

Patrik Åkesson
ordförande

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 3 2017

I slutet av sommaren nåddes vi av det glädjande beskedet att kungafamiljen utökats den 31/8 då prins Gabriel Carl Walther, hertig av Dalarna föddes. Prinsen är prinsparet Carl Philip och Sofias andra barn. Prins Gabriel har i enlighet med gällande successionsordning nummer sex i tronföljden.

Det sägs ibland att glädje och sorg går hand i hand. Samma dag mindes vi att det var tjugo år sedan Storbritanniens älskade Diana, prinsessa av Wales, gick bort under tragiska omständigheter.

En liknande händelse inträffade då prinsessan Birgittas make prins Johann Georg av Hohenzollern Sigmaringen avled den 2 mars 2016. Samma dag föddes ju kronprinsessparets andra barn prins Oscar.

Prinsessparet Madeleine och Christopher har också berättat att de väntar sitt tredje barn i början av nästa år.

Vi kan nu se fram emot fler högtidliga barndop och många söta bilder på de nya kungliga barnen.

Många svenskar ville hylla vår populära kronprinsessa i samband med hennes senaste födelsedag. Under våren uppmanade vi medlemmarna att lämna ett bidrag till vår insamling. Alla belopp, större eller mindre, välkomnades. På kort tid inflöt en strid ström av gåvobelopp.

Det var med stor glädje som Rojalistiska Föreningen kunde överföra 50.000 kr till Kronprinsessparets stiftelse, vars mål är att främja god hälsa och motverka utanförskap bland barn och unga i Sverige.

För kännedom översändes även en förteckning över givarna till kronprinsessan. Läs kronprinsessans tack för alla gratulationer på hovets hemsida.

Vad driver republikaner? Frågan slog mig då jag besökte ett öppet möte i Stockholm dit Bertil Ternert, förre informationschefen vid hovet, hade inbjudits. Det var en samling deltagare med dystra miner. Atmosfären i rummet andades okunskap och möjligen en del avundsjuka. Jag tror att Ternert också kände stämningen då han skickligt inledde sitt anförande med att han var uppvuxen i Ådalen långt från de kungliga gemaken. Under den efterföljande frågestunden svarade han diplomatiskt och korrekt. Min känsla var att de flesta inte fick det bränsle för sin aggression mot monarkin som man troligen hoppats på.

 

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 2 2017

Detta nummer av tidskriften ägnas till stor del kronprinsessan som i juli fyller 40 år. Hon är fylld av energi och man måste beundra henne för det engagemang som hon visar i frågor som ligger henne varmt om hjärtat.

Kronprinsessan gjorde i egenskap av ambassadör för FN:s globala hållbarhetsmål i april en resa till Japan. Anledningen var bl.a. ett möte som var en uppföljning av Soneva Dialogue som hölls på Maldiverna i november 2016. Där deltog multinationella företag inom fiske och vattenbruk tillsammans med ledande forskare från såväl Europa som Nordamerika och Asien.

Det var ett intensivt program i Japan där kronprinsessan även deltog i ett seminarium kring FN:s globala hållbarhetsmål som arrangerades av UN University i Tokyo. Kronprinsessan höll flera viktiga tal under vistelsen i Japan.

Vid ett tillfälle i Japan sågs kronprinsessan bära en klänning som flera med gott minne kunde känna igen. Det var nämligen samma klänning som drottning Silvia bar 1980. En fin gest och en tydlig markering för hållbarhet även inom modeindustrin.

Senare besökte kronprinsessan Haag i Nederländerna. Nu var det för att delta i ett 20-årsjubileum för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som har skapats för att se till att FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen följs.

Inför Nederländernas kung och utrikesminister, OPCW:s generalsekreterare, Haags borgmästare, FN:s generalsekreterare och andra dignitärer höll kronprinsessan åter ett viktigt och engagerat tal. När Sveriges kronprinsessa talar lyssnar världens makthavare!

I Stockholm drabbades vi av ett fruktansvärt terrordåd där fem personer omkom och flera skadas svårt. Kungaparet var på en resa i Brasilien men avbröt resan och återvände till Sverige.

Kronprinsessan, som tillfällig riksföreståndare i kungens frånvaro, valde att tillsammans med prins Daniel besöka platsen för dådet. Efter att ha lagt ned blommor på platsen var kronprinsessan tårögd och märkbart tagen.

Trots detta ställde en reporter frågan hur det känns!

Kronprinsessan lyckades trots den svåra stunden att samla sig och svarade; ”En enorm sorg. En enorm sorg. Jag känner en tomhet. Däremot är det ändå en styrka på något sätt. Samhället har visat en enorm kraft och att vi står emot det här, att vi vill stå emot, att vi är eniga, att det svenska samhället också bygger på enorm tillit, en gemenskap och sammanhållning. Det kommer att ta oss stärkta ur det här.”

Hur tar vi oss igenom detta blev en sista fråga. Det kärnfulla svaret blev ”tillsammans!”

 

 

 

 

 

 

 

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 1 2017

I år är det sjuttio år sedan arvprinsen Gustaf Adolf tragiskt omkom vid en flygolycka på Köpenhamns flygplats Kastrup. Prinsessan Sibylla blev därmed ensam med sina fem barn varav det yngsta, vår nuvarande kung, var mindre än ett år gammal.

Kungen har berättat att han under sin uppväxt saknat en fadersgestalt. Vid sitt känslosamma tal i samband med tsunamikatastrofen sa han bl.a. att han visste vad det innebär att sakna en förälder. Kronprinsessan Viktoria nämnde även detta i sitt tal till kungen när han firade sin sjuttioårsdag. Hon berömde honom i varma ordalag för att vara en god förebild och en älskad pappa.

Prins Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund, föddes i april 1906 på Stockholms slott som äldste son till dåvarande svenske arvprinsen Gustaf (VI) Adolf och dennes första gemål prinsessan Margareta av Storbritannien. Prins Gustaf Adolf var hertig av Västerbotten.

Prinsen gick på Lundsbergs skola i Värmland och tog studenten på Stockholms slott 1925. Därefter genomgick han officersutbildning och studier vid Uppsala universitet.

Bland hedersuppdrag och ordförandeskap fanns ordförandeskap i den internationella scoutkommittén, Sveriges olympiska kommitté, Riksidrottsförbundet och Svenska jägareförbundet.

År 1932 gifte han sig med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha och hade med henne barnen Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina samt Carl (XVI) Gustaf.

Under OS 1936 ingick prins Gustaf Adolf i den svenska ryttartruppen men diskvalificerades sedan hans häst Aida hade vägrat hoppa över 13:e hindret i prishoppningen. Prinsen tillhörde även den svenska eliten i fäktning med sabel och värja. Räknat i priser och utmärkelser är han alltjämt den i särklass mest framstående idrottsmannen bland svenska kungligheter.

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 4 2016

Inom Svenska kyrkan pågår arbetet med att ta fram en ny kyrkohandbok. Detta föranledde RojF att under våren lämna ett spontanremissyttrande.

RojF konstaterade att en kraftig majoritet av svenska folket står bakom det demokratiska statsskicket i Sverige, d.v.s. den svenska konstitutionella monarkin. Svenska kyrkan har vidare en månghundraårig tradition av en nära förbindelse med kungen, ett band som bestått trots de förändrade relationerna med staten. Den starka knytningen mellan statschefen och Svenska kyrkan är ett uttryck för en stark förbindelse mellan folket och statschefen genom deras gemensamma kyrkotillhörighet. Kungen är i sin roll som stats­chef den främste företrädaren för den svenska demokratin tillsammans med riksdagen och dess regering.

Genom att i förslaget till ny kyrkohandbok ta bort 1986 års handboks färdiga förböner nr 1 och 7 och endast behålla essensen av den mer allmänt hållna förbönen nr 2, skulle Svenska kyrkan också ta bort det som på ett tydligt sätt knyter ihop folkkyrkan Svenska kyrkan med folkets främsta företrädare. En sådan symbolisk urholkning av kopplingen till den svenska demokratin skulle enligt RojF:s mening vara mycket olycklig.

RojF föreslår därför att det tillförs ytterligare moment i förslaget till ny kyrkohandbok som på ett tydligare sätt åtgärdar denna brist och där förbön för kung, regering och riksdag uttryckligen tas med. Läs hela remissyttrandet här.

I remissammanställningen som kom i september kan vi på sidan 60 läsa: ”Ett spontansvar saknar den tydliga bön för landets makthavare som fanns i kyrkohandboken 1986. Rojalistiska föreningen påpekar att banden mellan kungen och folket osynliggjorts i förslagets förböner.” De föreslår att ”förbön för kung, regering och riksdag uttryckligen tas med”.

Nu återstår att se vilken lydelse det blir i den slutliga kyrkohandboken.

RojF:s tidigare ordförande Elof Rörvall har avlidit. Han var föreningens ordförande under åren 1992-1997. En annan eldsjäl och långvarig medlem, Margot Kjellström, har också avlidit. Margot har till föreningen skänkt ett stort antal filmer från kungliga evenemang samt värdefulla böcker.

Ordföranden har ordet – ur Rojalisten nr 3 2016

Det kungliga jubelåret fortsätter. Efter kungaparets hemkomst från OS i Brasilien, där de bevakade tävlingarna och kunde gratulera Sveriges duktiga medaljörer, följde ännu några veckor på Öland med bl.a. Kungsrally och firande av Borgholms 200-års jubileum. Nu senast har vi kunnat följa prins Alexanders dop i Drottningholms slottskyrka med hela den kungliga familjen närvarande.

Inför kungaparets kommande statsbesök till Tyskland i oktober krävs som alltid noggranna förberedelser.

I samband med att kungaparet i början av juni besökte den pågående ombyggnaden av Nationalmuseum gavs en intervju till journalister som samlats på det intilliggande område där det finns planer på att uppföra ett nytt Nobelcenter. Kungaparet uttryckte då synpunkter om att bygget var i största laget och att färgvalet nog inte var det bästa.

Genast kritiserade stadsbyggnads- och kulturborgarrådet i Stockholm kungahuset för att lägga sig i politiska frågor. Hovet tillbakavisade detta påstående och menade att kungen precis som alla andra i ett demokratiskt samhälle kan tycka någonting om det här bygget.

Sveriges Radio, P1 Morgon kontaktade mig med förfrågan om en debatt med borgarrådet. Jag tackade naturligtvis ja till detta och kunde då understryka att kungen inte tar några politiska ställningstaganden utan lyssnar på människor och läser av opinionen. Ett pressat borgarråd fick höra att även politiker borde lyssna på opinionen och att inte alla politiska prestigebeslut alltid är riktiga och måste kunna omprövas. Jag betonade även kungens stora miljöintresse och att han ser frågan på ett djupare sätt och att det är viktigt att alla frågor vägs ihop.

Kungafamiljens medlemmar kritiseras ofta för att man inte vill svara på frågor och inte ge intervjuer. När det nu sker rusar genast republikaner och kritikkänsliga politiker fram och vänder frågan till att handla om republik/monarki.  I sakfrågan handlar det istället om nära 500 överklaganden och även staten, genom Statens Fastighetsverk, har överklagat bygget.