Monarkin i Sverige vilar på en tusenårig tradition och är ett arv som måste bevaras och förvaltas på ett förnuftigt sätt för kommande generationer.

Under denna långa period har både landet och monarkin utvecklats med tiden. Den politiska makten ligger hos Riksdagen då ”all offentlig makt utgår från folket”. Monarkin i Sverige är ett väl fungerande statsskick som samverkar med demokratin på bästa sätt.

Vi är tacksamma över att vi lever i ett demokratiskt land. Demokratiska principer är viktiga och de skall vi värna och behandla på bästa sätt. I en demokrati skall alla få diskutera fritt och ge uttryck för sina åsikter. Det gäller naturligtvis också frågan om statsskicket. Dock vore det bättre om denna energi används till att diskutera och belysa frågor kring mindre väl fungerande fenomen i vårt samhälle.

Demokratisk monarki

En stor majoritet av vår befolkning stödjer vår demokratiska monarki och vår kungliga familj vars anfader vi demokratisk en gång valde till kronprins. En minoritet har en annan mening men i en demokrati är det majoritetens mening som gäller. Därför blev också många upprörda vid ett öppnande av Riksmötet då några ledamöter förblev sittande vid kungaparets ankomst och vägrade att sjunga med i kungssången. Det är tragiskt att se republikaner som på detta barnsliga och omogna sätt inte respekterar demokratin och landets statschef. 

Arvsrätten till den svenska tronen är inget hinder för demokratin. Den är i stället en garanti för att den historiska förankringen skall bibehållas. Tronarvingen fostras och skolas från första början till att bli en bra statschef utan politiska förtecken. Monarken blir därigenom en viktig samlande symbol för hela nationen. Meriterna för det högsta ämbetet blir därigenom sannolikt större än en politikers. 

I vår konstitutionella monarki är kungen fri från partibindningar och det är ett viktigt skäl till att han kan representera landet och demokratin på bästa sätt. Vår kung har ingen politisk makt och mindre makt än sina kollegor i Europa. 

Under de senaste åren har den rådande pandemin drabbat hela befolkning. Makthavarna har tvingats besluta om en rad räddningspaketet. Jag har noterat att det är den svenska flaggan som plötsligt pryder politikernas kavajslag i stället för de vanliga partisymbolerna. Ett bra tecken att lyfta fram fanan som en av våra svenska symboler.

Kungen är en samlande symbol

Annars är ju kungen den allra viktigaste och samlande symbolen för alla svenskar. Statschefen står över de politiska särintressena och kan därför vara den trygga faktor som vi samlas kring särskilt i kristider eller vid tragiska händelser i vårt samhälle. Även den övriga kungliga familjen, främst drottningen och kronprinsessparet, har viktiga roller i detta sammanhang.

Vi minns fortfarande hur kungafamiljen agerade och gav tröst i den sorg och det trauma som drabbade oss vid Estoniakatastrofen, tsunamin i Thailand och senare vid terrorattentatet i Stockholm. Jag minns hur kronprinsessan då fick frågan hur vi skulle ta oss vidare efter attentatet. Det snabba svaret blev – tillsammans!

När vi nu åter har hamnat i ett oväntat och plötsligt tillstånd där landet och vi alla allvarligt påverkas i vår vardag är det, förutom statsministern och representanter från Folkhälsomyndigheten, kungen som talar till nationen. Då lyssnar vi noga och inser vikten av att vi följer de förhållningsregler som myndigheterna ger oss. Kungen är tydlig i sin uppmaning men ger också ett hopp om att vi tillsammans och med uthållighet kommer att ta oss igenom denna samhällskris.

Monarkin är billig 

Vi har i jämförelse med andra monarkier, och i synnerhet republiker, ett billigt statsskick. Att ha en president är inte gratis vilket en del tycks tro. Kostnader som vi slipper är kostnader för regelbundet återkommande val av statschef. Vi slipper även livslånga underhåll och andra kostnader för f.d. statschefer. Av våra kungliga slott är de flesta statens egendom och ett kulturarv som skall vårdas oavsett formen för statsskicket.

Vi skall värna och vara stolta över den svenska monarkin som en viktig del i vårt kulturarv. 

Patrik Åkesson