Sveriges riksregalier
Regalierna har i alla tider varit monarkins främsta och mest värdefulla symboler.
De främsta, eller egentliga, riksregalierna, kronjuvelerna, är i följande rangordning:
– krona: Erik XIV:s krona
– spira: Erik XIV:s spira
– äpple: Erik XIV:s riksäpple
– svärd: Gustav Vasas rikssvärd
– nyckel: Erik XIV:s riksnyckel
Rangordningen fastställdes i samband med kung Gustav II Adolfs kröning år 1617. Kronan blev då den främsta bland kronjuvelerna. Dessförinnan hade det varit Gustav Vasas rikssvärd, som användes som symbol för att kungamakten övergick till kung Erik XIV vid Gustav Vasas begravning år 1560, genom svärdet då överlämnades till den nya kungen. Erik XIV kröntes sedan med de nya regalierna år 1561.
Sedan kröningen av kung Oscar II har inte några svenska monarker krönts. Riksregalierna används alltjämt vid kungliga ceremonier och högtider. De förvaras i skattkammaren i Kungliga slottet, Stockholm.
Kungakronan
"Erik XIV:s krona"
Erik XIV:s krona, daterad år 1561, är den krona som har använts som kröningskrona av de flesta svenska monarker. Det är Sveriges äldsta bevarande krona.
Kungakronan symboliserar "kunglig ära och värdighet".
Erik XIV:s krona, daterad år 1561, är den krona som har använts som kröningskrona av de flesta svenska monarker. Det är Sveriges äldsta bevarande krona.
Kungakronan symboliserar "kunglig ära och värdighet".
Maria Eleonoras krona
Maria Eleonoras krona användes som kungakrona åren 1751 till 1818. Kronan anskaffades ursprungligen inför kung Gustav II Adolfs bröllop med Maria Eleonora av Brandenburg, som hennes drottningkrona.
När Fredrik I (Hessiska ätten) skulle krönas år 1720, var han tvungen att krönas med denna krona i stället för Erik XIV:s krona. Maria Eleonoras krona hade dittills inte burits av någon kung. Kronan användes sedan som kröningskrona även av ätten Holstein-Gottorp (kungarna Adolf Fredrik år 1751, Gustav III år 1772, Gustav IV Adolf år 1800 och Karl XIII år 1809).
Erik XIV:s krona återtogs som kungakrona av ätten Bernadotte, då Karl XIV Johan kröntes år 1818.
När Fredrik I (Hessiska ätten) skulle krönas år 1720, var han tvungen att krönas med denna krona i stället för Erik XIV:s krona. Maria Eleonoras krona hade dittills inte burits av någon kung. Kronan användes sedan som kröningskrona även av ätten Holstein-Gottorp (kungarna Adolf Fredrik år 1751, Gustav III år 1772, Gustav IV Adolf år 1800 och Karl XIII år 1809).
Erik XIV:s krona återtogs som kungakrona av ätten Bernadotte, då Karl XIV Johan kröntes år 1818.
Drottningkronan
"Lovisa Ulrikas krona"
Drottningkronan tillverkades som Sveriges drottningkrona när den tidigare drottningkronan, Maria Eleonoras krona, började användas som kungakrona.
Även om Erik XIV:s krona åter används som kungakrona, används Lovisa Ulrikas krona som Sveriges drottningkrona.
Drottningkronan tillverkades som Sveriges drottningkrona när den tidigare drottningkronan, Maria Eleonoras krona, började användas som kungakrona.
Även om Erik XIV:s krona åter används som kungakrona, används Lovisa Ulrikas krona som Sveriges drottningkrona.
Spiran
"Erik XIV:s spira"
Spiran symboliserar rättvisa och rättfärdighet.
"Kungens världsliga makt och av Gud givna plikt
att rättfärdigt regera och döma sitt folk".
Spiran symboliserar rättvisa och rättfärdighet.
"Kungens världsliga makt och av Gud givna plikt
att rättfärdigt regera och döma sitt folk".
Riksäpplet
"Erik XIV:s riksäpple"
Vid Erik XIV:s kröning år 1561 angavs att äpplet symboliserar "att Gud insatt konungen som sin befullmäktigade regent över ett kristet kungarike". Korset för Guds makt och äpplet för jorden eller kungariket.
Vid Erik XIV:s kröning år 1561 angavs att äpplet symboliserar "att Gud insatt konungen som sin befullmäktigade regent över ett kristet kungarike". Korset för Guds makt och äpplet för jorden eller kungariket.
Rikssvärd
"Gustav Vasas rikssvärd"
- Rikssvärdet från 1542
- Det äldre rikssvärdet
Svärdet symboliserar att kungen ledde landets försvar, med plikt att med svärdet beskydda de goda och straffa de onda.
- Rikssvärdet från 1542
- Det äldre rikssvärdet
Svärdet symboliserar att kungen ledde landets försvar, med plikt att med svärdet beskydda de goda och straffa de onda.
Riksnyckeln
"Erik XIV:s riksnyckel"
Vid ceremonielet vid Karl IX:s kröning anges att kungen med nyckeln "upplåser och igensluter föruarandes det godt är, stänger rikets portar för alla kättare, fiender och otrogna samt öppnar dem för fattiga och nödställda", och att regenten "skulle låsa rikets portar, utestänga det onda och öppna för nödställda".
Vid ceremonielet vid Karl IX:s kröning anges att kungen med nyckeln "upplåser och igensluter föruarandes det godt är, stänger rikets portar för alla kättare, fiender och otrogna samt öppnar dem för fattiga och nödställda", och att regenten "skulle låsa rikets portar, utestänga det onda och öppna för nödställda".
Tronföljarkronan
Karl (X) Gustavs arvfurstekrona, kronprinskronan eller tronföljarkronan. Denna krona fick bara bäras av en tronföljare som var kungens son eller sonson. Sedan den kvinnliga tronföljden infördes benämns den för tronföljarkronan i stället för kronprinskronan.
Prins- och prinsesskronor
Det finns även fyra prinskronor (även kallade arvfurste-, furste- eller hertigkronor) och tre prinsesskronor.
Hertig Karls (XIII:s) krona (från år 1771)
Hertig Fredrik Adolfs krona (från år 1771
Prins Oscars (II:s) krona (från år 1844)
Prins Wilhelms krona (från år 1902)
Prinsessan Sofia Albertinas krona (från år 1771)
Prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas krona (från år 1778)
Prinsessan Eugénies krona (från år 1860)
Hertig Karls (XIII:s) krona (från år 1771)
Hertig Fredrik Adolfs krona (från år 1771
Prins Oscars (II:s) krona (från år 1844)
Prins Wilhelms krona (från år 1902)
Prinsessan Sofia Albertinas krona (från år 1771)
Prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas krona (från år 1778)
Prinsessan Eugénies krona (från år 1860)
Foto: Migelle Wikström / RojF
