Vid konseljen den 26 februari 2014 informerade kungen att den nyfödda prinsessan ska heta Leonore Lilian Maria. Prinsessan tilldelades samtidigt hertiginnedömet Gotland.
Vid prinsessan Leonores dop bars Gotlands fana med vapnet in i Drottningholms slottskyrka fanbärare som medlemmar i Gotlands nation vid Uppsala universitet.
Gotlands landskapsvapen består av en i blått fält stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött baner med bård och fem flikar av guld. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona. Vapnet har sitt ursprung i öns sigill från 1200-talet.
Senast Gotland hade en hertig var då prins Oscar Carl August vid dopet den 18 december 1859 fick hertigtiteln. Prins Oscar var son till kung Oscar II och drottning Sofia och var prins av Sverige och Norge. Han föddes på Drottningholms slott den 15 november och dog den 4 oktober 1953. Vid födseln fick prinsen även titlarna kunglig höghet och Sveriges arvfurste.
Prinsen som var sjöofficer var då han, efter tjugofem år, avslutade sin tjänst i flottan viceamiral. Han hade ett stort intresse för flottan och deltog i flera långresor. Efter ett par års universitetsstudier vid Uppsala och Kristiania, nuvarande Oslo, kommenderades han till att delta i Vanadis världsomsegling 1883–1885 vilket ansågs vara ett försök att ta hans intresse från hovfröken Ebba Munck af Fulkila, som han förälskat sig i.
Den 29 januari 1888 trolovade han sig dock med Ebba Munck af Fulkila som han vigdes med den 15 mars samma år i S:t Stephenskyrkan i Bournemouth. Eftersom hon inte var av kunglig börd fråntogs han sin arvsrätt till de svenska och norska tronerna samt sina titlar. Han räknades dock fortfarande till det svenska kungahuset och erhöll den icke ärftliga titeln prins Bernadotte.
Drottning Sofias bror, storhertig Adolf av Luxemburg, gav 1892 prins Oscar den adliga titeln greve af Wisborg. Denna ärftliga titel har senare även tilldelats andra svenska prinsar som gift sig icke-kungligt. 1939 meddelades kungligt tillstånd till att samtliga efterkommande kan använda släktnamnet Bernadotte. Ättemedlemmarna skriver sig Bernadotte af Wisborg.
Prinsparet Bernadotte hade fem barn. Ett av barnen vare greve Folke Bernadotte som var vice ordförande för Svenska Röda Korset. Han är känd för att under andra världskrigets slutskede leda flera räddningsaktioner och för att ha organiserat utbyte av krigsfångar. Under ett medlingsuppdrag i Palestina, på uppdrag av FN:s generalförsamling, mördades Folke Bernadotte 1948 i Jerusalem.
Visborgs slott
Prins Oscar Bernadotte var sedan födseln hertig av Gotland, vilket torde förklara att namnet på den tidigare borgen Visborg (ruin sedan 1645) användes i grevetiteln, trots att den delades ut av Luxemburg.
Visborgs slott var en slotts- och borganläggning. Slottet låg i Visbys sydvästra hörn och började byggas i början av 1400-talet. Uppgifterna om vem som började bygga går isär. Vissa uppger att det var Tyska orden som började uppföra borgen och att Erik av Pommern därefter övertog byggandet. Tyska orden stiftades i Palestina av korsfarare i slutet av 1100-talet och etablerade sig så småningom i Nordeuropa.
Slottsanläggningen var som en egen stad i staden. Inom slottsområdet fanns även en slottskyrka, bageri, frustuga, provianthus, blockhus, vedgård, kanslilokaler samt andra byggnader. Under nära tvåhundra år var Gotland fram till freden i Brömsebro 1645 danskt.
När Skånska kriget bröt ut trettio år senare var slottet ganska förfallet. Vid krigsutbrottet försökte man sätta slottet i stridsdugligt skick. Troligen hann man inte få allt klart innan danskarna 1676 åter kom till ön. Visby föll snart för danskarna och Visborg gav sig utan kamp. Danskarna styrde sedan över ön i tre år. I freden i Lund 1679 fick svenskarna tillbaka Gotland, som sedan dess tillhört Sverige.
Innan danskarna lämnade ön förstörde de så mycket de kunde och när de åkte därifrån låg Visborg i ruiner. De hade i flera månader innan krigsslutet låtit bryta ner och spränga slottet. För det var ju bättre att förstöra slottet än att ge de till fienden.
De följande 30 åren användes slottsruinen för kalkbränning som bland annat användes till att bygga upp Stockholms slott.