Under hösten fick vi åter glädjas åt ett kungligt dop då prins Nicolas döptes i Drottningholms slottskyrka. Det var dock nära att vi inte hade fått se den vackra högtidligheten då SVT meddelade att kvoten för program med kungliga inslag var uppfylld. Inte visste vi att SVT har ett kvotsystem för olika typer av program. Media som brukar kräva att allt skall redovisas i detalj när det gäller t.ex. hovets ekonomi borde nu redovisa sitt kvotsystem. Hur ser fördelningen ut mellan program för sport, kultur, historia, underhållning, dokusåpor och program som redovisar statschefens och den kungliga familjens ämbetsutövning för Sverige? Det blev inte oväntat många protester mot detta uttalande från SVT.
Det hjälpte tydligen att klaga högljutt vilket många av RojF:s medlemmar gjorde. Plötsligt meddelades det på hovets hemsida att Sveriges Television utsetts till host broadcaster för prins Nicolas dop. Kanske skedde detta efter att andra media sagt sig vara villiga att TV-sända.
Parodiskt meddelade SVT i ett pressmeddelande att många i publiken hört av sig och varit besvikna och att man lyssnat på dem. Det påstods att det också kändes bra att kunna möta önskemålet. Det var kanske bättre att tysta kritikerna genom att uppfylla kravet på sändning än att försöka förklara det påstådda kvotsystemet.
Vi har nu också nåtts av det glada beskedet att både kronprinsessparet och prinsparet väntar barn och att födslarna är beräknade till våren. Det är inte troligt att vi får uppleva ett dubbeldop då det skulle innebära att vissa traditioner skulle brytas. Vilket barn skulle t.ex. inte få bära dopklänningen som använts vid kungliga dop sedan 1906. Nej vi hoppas förstås på två dop och två TV-sändningar.
SVT lär få fler frågor om sitt kvotsystem under nästa år då även H.M. Konungen fyller 70 år. Då hoppas vi på att det blir ett storslaget, och TV-sänt, firande i dagarna tre. Den 19 juni firar kungaparet även sin 40-åriga bröllopsdag.
Monarkin är åter i fokus i och med den årliga motionen till Riksdagen om att en utredning bör tillsättas för att utreda vilket statsskick vi skall ha i framtiden. Det är allmänt känt att en majoritet av befolkningen är mycket nöjd med vår monarki. Då känns det lite märkligt att minoritetsyttringar skall få leda till denna typ av fråga i Sveriges Riksdag. Men så fungera det ju i ett demokratiskt samhälle även om man kan tycka att det finns betydligt viktigare samhällsfrågor som borde utredas och förbättras.
Debatter och intervjuer i olika media kommer alltid som en följd av ifrågasättande av vårt statsskick. Det känns ofta lite tjatigt men personligen ställer jag alltid upp till försvar för vår demokrati och monarki.