Belgien erkändes som ett självständigt land 1830 men monarkin bildades 1831. Leopold I, prins av Sachsen-Coburg och Gotha, avlade den konstitutionella eden den 21 juli 1831 och blev därmed belgarnas förste kung.
Landets institutioners uppgifter och funktion, inklusive den ärftliga monarkin, styrs av konstitutionen. Enligt denna är monarkin ärftlig endast för ättningar till belgarnas förste kung Leopold I.
Bunden av konstitutionen framför alla andra ideologiska och religiösa överväganden, politiska åsikter, debatter och ekonomiska intressen, agerar kungen som en skiljedomare och väktare av landets enhet och självständighet.
Monarkin idag
I kungen av Belgiens uppgifter ingår kontakter med ett stort antal företrädare för det belgiska samhället, medlemmar av den federala regeringen, regionala regeringar, parlamentsledamöter och politiska ledare, företrädare för de ekonomiska, sociala, kulturella och vetenskapliga sektorerna samt den akademiska världen.
Kungen och medlemmarna i den kungliga familjen håller också nära kontakt med medborgarna i Belgien och främjar privata och offentliga initiativ som bidrar till att åstadkomma sociala förbättringar.
Kungen och medlemmarna i den kungliga familjen representerar Belgien utomlands på högsta nivå genom statsbesök, handelsdelegationer och deltagande i internationella möten.
Inom det politiska området skall kungen inte utöva personlig makt utan det sker i samarbete med ministrarna. Kungen samverkar med aktörer på den politiska arenan genom att ställa frågor, uttrycka åsikter, lämna förslag, varna och ge uppmuntran.
Kungen utövar sitt inflytande genom dialog med alla aktörer i det politiska beslutsfattandet. Detta gör det möjligt för kungen att regelbundet träffa politiska ledare och representanter för en mängd olika branscher. Dessa kontakter, vars innehåll fortfarande är konfidentiella, är en värdefull informationskälla för honom och ett sätt att låta honom att utöva sitt inflytande.
Betydelsen och effekterna av denna politiska åtgärd av kungen varierar, beroende på omständigheterna och takten i det offentliga livet. Den är och måste vara konstant. Men det finns tillfällen då kungens roll, samtidigt som den är täckt av ministeransvar, uppfattas mycket tydligare, till exempel när en regering bildas.
Ordförandena för de regionala regeringarna och gemenskaperna avlägger ed inför kungen.
Monarkin och folket
Kungens roll och hans stora antal på resor runt om i landet syftar till att förse honom med en klar bild av situationen i riket, pågående projekt och de problem, klagomål, krav och önskningar som framförs av folket. Han rapporterar sedan tillbaka till ministrarna.
Drottningen och andra medlemmar av den kungliga familjen visar också ett stort intresse för olika samhällssektorer, som understryks av deras många besök runt om i landet.
Kungen träffar statsministern varje vecka. Han ger också företräde för medlemmar av den federala regeringen, regionala och lokala myndigheter, parlamentsledamöter och politiska ledare, företrädare för näringslivet, sociala, kulturella och vetenskapliga sektorerna, akademiska och militära beslutsfattare och media, samt högre tjänstemän och regionala och lokala myndigheter.
Kungen tar också emot ett stort antal utländska dignitärer, t.ex. statschefer eller utländska ambassadörer som kommer för att lämna sina kreditivbrev eller för att ta avsked av konungen. Som regel avslöjas inte innehållet i de samtal som försa vid dessa tillfällen. Publik information lämnas dagligen av slottets presstjänst.
Utnämningar och beskydd
Prefixet ”Kunglig” kan kungen ge belgiska föreningar tillåtelse att använda om de har funnits i mer än femtio år. Övriga kriterier som måste beaktas är bl.a. god förvaltning samt att föreningen inte har ett vinstdrivande syfte.
Det finns olika grader av ett kungligt beskydd. Ett permanent högt beskydd från en medlem av den kungliga familjen är en tjänst som beviljas i undantagsfall under en period på två eller fem år till en sammanslutning som har sitt säte i Belgien. Föreningen ansöker om titeln och dess ledning måste vara oklanderlig och drivas av lovvärda icke vinstdrivande syften av sportig, välgörande, kulturell eller vetenskaplig natur.
Ett permanent högt beskydd av kungen eller drottningen går ut vid ett byte av regering. Det av de övriga medlemmarna i den kungliga familjen beviljade höga beskyddet upphör i händelse av en förändring av sammanslutningens status.
En favör som påminner om Kunglig hovleverantör kan ges till företag som erkännande av kvaliteten på en vara eller tjänst som regelbundet leveras till kungen eller drottningen. Listan över dessa företag revideras årligen.
Hedersordförandeskap kan beviljas av en kunglig familjemedlem. Kung Albert II begränsade tidsperioden för ett sådant ordförandeskap till gälla för en period mellan tvår till fem år.
Det finns även särskilda regler för hur ett kungligt namn får användas vid namngivning av offentliga platser som gator, avenyer och torg. I undantagsfall ges även tillåtelse vid namngivning av t.ex. blommor, institutioner, sjukhus, fartyg, flygplan och liknande.
Den ganska exceptionella titeln ”särskild representant” kan accepteras av en medlem av den kungliga familjen som svar på en begäran från en internationell humanitär organisation vars huvudsakliga verksamhet är förenlig med ett verksamhetsområde för motsvarande medlem i den kungliga familjen.