Nu har vi lämnat det stora jubileumsåret bakom oss med firande av kungens 40 år på tronen, RojF:s 35 år, prinsessbröllop och drottningens 70-årsdag. Under det kommande året finns inte lika många händelser som kommer att firas officiellt.
En händelse som vi ser fram emot är födseln av prinsessan Madeleines och Christopher O’Neills första barn. Vi hoppas också att barndopet senare kommer att ske i Sverige.
I år fyller prinsessan Estelle 2 år. Det är anledningen till att hon får pryda omslaget av detta nummer av Rojalisten. Den lilla prinsessan tycks redan börja få vana att på ett kavat sätt möta bl.a. fotografer. Kronprinsessparet väljer också noga lämpliga tillfällen då det passar att prinsessan kan närvara. Detta är en bra och naturligt pedagogisk metod att börja inskolningen och träningen inför prinsessans kommande officiella plikter.
Den 6 november förra året inbjöd republikanerna i Malmö/Lund till en debatt om statsskicket under rubriken ”Republik eller Monarki”. Då vi tidigare deltagit i liknande debatter av varierande kvalité tackade vi ja till deltagande under förutsättning att debatten skulle ledas av en moderator. Det verkade inte som om man hade tänkt på detta. Så småningom anlitades en journalist vid Sveriges Radio i Malmö som moderator och samtalsledare.
Undertecknad och Henrik S. Järrel, medlem i RojF och f.d. riksdagsledamot (M) försvarade det monarkiska statsskicket och dess fördelar. Republikförespråkarna representerades av Pers Svensson, journalist vid Sydsvenska dagbladet, och Hillevi Larsson, riksdagsledamot (S) och f.d. ordförande i den republikanska föreningen.
Argumenten för republik var de gamla vanliga och då vi hört dessa tidigare var det inga större problem att argumentera emot dessa. Även om vi inte befann oss på ”hemmaplan” blev det en seriös debatt och argumenten för monarki togs väl emot av delar av publiken. Vid en avslutande frågestund vittnade även en deltagare om att en tidigare tveksamhet om vilket statsskick som är det bästa för Sverige nu hade bytts ut mot en klar övertygelse om att det är monarkin.
Republikanerna betonade att kungens immunitet är ett stort problem i en demokrati. Kungen skulle, enligt republikanerna, kunna begå de grövsta av brott utan att kunna ställas till svars. Vår inställning är att resonemanget faller på sin egen grund då det skulle vara otänkbart att kungen skulle kunna ha ett fortsatt förtroende som statschef efter en sådan händelse. En tronföljare skulle då få ta över tronen.
Henrik S. Järrel påpekade att det inte alls är ovanligt att en statschef har någon form av immunitet under sin ämbetstid. Så är det även i republiker. Republikanerna blev något häpna över detta faktum som man av allt att döma inte tänkt på. Det är lätt att bli förblindad om endast en hatisk inställning till monarkin är det som styr en debattörs tänkande.