Kanada är en federal stat, en parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki inom det Brittiska samväldet. Statschef är Drottning Elizabeth II. Drottningen representeras i Kanada av en generalguvernör, som betraktas som landets de facto statschef. Ämbetet är av huvudsakligen ceremoniell och representativ karaktär.
Det var därför Kanadas generalguvernör kan och har avlagt statsbesök i Sverige på inbjudan av H.M. Konungen.Kanada har en av världens mest långtgående federala strukturer. Landet består av tio provinser, vilka har egna regeringar med vidsträckta befogenheter, samt tre territorier i norra delen av Kanada. Alla frågor som inte uttryckligen definieras som federala i landets grundlag (t ex försvar och utrikespolitik) är provinsernas ansvar. Hit hör exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård samt naturresurser. I vissa frågor, t ex immigration och miljö, råder delat ansvar. Även de tre glest befolkade nordliga territorierna har delegerats betydande självstyre, som ökat under senare år.
Parlamentet består av underhuset (338 direktvalda ledamöter) och senaten (105 ledamöter utsedda av generalguvernören på förslag av premiärministern). Senaten har traditionellt rollen som ”sober second thought”, men kan granska, föreslå ändringar i och t o m fälla lagförslag. Senatens framtida funktion är föremål för politisk diskussion.
Kort historik
Efter tiden som först fransk och sedan brittisk koloni vann Kanada sin självständighet i flera steg. År 1867 antog det brittiska parlamentet den s.k. British North America Act som förenade ett antal provinser till en federation (Confederation) med eget parlament i Ottawa. Det blev kärnan till dagens Kanada.
De s.k. Westminsterstatuterna gav 1931 Kanada status som självständig stat. 1965 fick Kanada en egen flagga och 1980 valdes ”O Canada” till nationalsång. Men det var inte förrän 1982, när dåvarande premiärministern ”tog hem” konstitutionen till Kanada, som det brittiska parlamentets formella beslutandemakt över den kanadensiska konstitutionen upphörde.
Geografi och befolkning
Kanada är, efter Ryssland, världens näst största land med en yta ca 22 gånger större än Sveriges. Tidsskillnaden mellan Newfoundland i öster och British Columbia i väster är fyra och en halv timme. Klimatet varierar starkt från milt klimat i södra British Columbia till arktiskt klimat i de norra delarna av landet.
Landet har drygt 35 miljoner invånare, varav ca 80 % är bosatta i en smal remsa längs gränsen mot USA. Resten av landet är mycket glest befolkat och i de tre norra territorierna, med en yta lika stor som hela Västeuropa, finns bara ca 115 000 invånare.
Totalt räknas ca 1,4 miljoner människor till Kanadas ursfolksgrupper, som består av indianer (First Nations), inuiter och mestiser, (personer med blandad europeisk och indiansk härkomst). Personer från urfolksgrupperna är överrepresenterade i statistiken över arbetslöshet, alkoholism, kriminalitet och självmord. En förbättring av ursprungsbefolkningens situation ses av många kanadensare som en av dagens mest angelägna politiska frågor.
Kanada har alltid varit ett utpräglat invandringsland. Ungefär en femtedel av landets invånare är födda utomlands. Landet tar idag emot omkring 285 000 invandrare per år, av vilka en stor del är arbetskraftsinvandrare eller deras anhöriga. Under senare år har invandrarna från Asien, särskilt Kina, Indien och Filippinerna, dominerat. Därtill ska läggas omkring 80 000 säsongsarbetare som årligen kommer till Kanada för arbete inom bl.a. jordbruket och energisektorn. Flyktingkvoten sattes för 2015 till 15000 men har efter regeringsskiftet ökat med 25000 syriska flyktingar.
De fransktalande kanadensarna är främst koncentrerade till provinsen Québec. På federal nivå är Kanada officiellt tvåspråkigt sedan 1969.
Källa: Sveriges ambassad i Ottawa