Stulna begravningsregalier

Sommaren 2018 rapporterades att begravningsregalier stulits ur Strängnäs domkyrka. Vid denna stöld kom tjuvarna över begravningsregalier för Karl IX. Han var yngste son till Gustaf Eriksson Vasa och hans hustru Kristina av Holstein Gottorp, Sveriges drottning och förmyndare för Gustaf II Adolf under de två månader han var omyndig.

Ätten Holstein Gottorp är tillsammans med drottning Victoria dessutom länken mellan vår kung, Carl XVI Gustaf och gamle Kung Gösta och t.o.m. till de båda Sturarna, även om vägen är krokig.

Regalierna bestod av de sedvanliga värdighetstecknen för en monark, krona, spira, och äpple.

De regalier som lades i Karl IX:s och Kristina den äldres kistor inför deras respektive begravningar har tidigare beskrivits som ”i en klass för sig”. Karl IX:s krona är i guld, bergkristall, emalj och pärlor. Kristina den äldres krona är utförd i guld och svart emalj, utan ädelstenar.

Regalierna återfunna

I februari återfanns de illa skadade regalierna i en soptunna. Redan tidigare hade en man häktats som misstänkt för inblandning i stölden. Genom DNA-bevisning kunde han senare bindas till brottet och dömdes till fängelse i fyra och ett halvt år.

I samband med att regalierna återfanns häktades ytterligare två personer misstänkta för häleri.

Uråldrig tradition

Begravningsregaliers tradition är uråldrig. Redan i det antika Rom användes dessa insignier för att visa den avlidnes ställning och samhällsstatus. Begravningsregalierna placerades antingen i eller ovanpå kistan.

Regalierna kan också jämföras med att stormän under vikingatiden kunde förses med regalier utvisande den avlidnes status. Man får inte heller glömma de rika gåvor, som återfinns i de egyptiska faraonernas rikt försedda gravar. Det ansågs viktigt att senare generationer skulle kunna se att det var en betydelsefull, kunglig person som var begravd på platsen. Likaledes skulle den avlidne vikingen eller faraonen leva på samma standard som i livet.

Att visa den avlidnes rang och status har även nått lägre samhällsskikt. På kistorna läggs idag ofta attribut för den avlidne som en orden/medalj, uniformsmössa, sabel, lagbok, fana eller verktyg. Detta utöver hyllningskransar och andra hedersbetygelser från anhöriga och övriga sörjande.

Svenska seder

Traditionen med begravningsregalier i Sverige, som påstås införd av Gustaf Vasa är snarare en återgång till en tidigare tradition. Den äldsta kronan i Sverige är Erik den Heliges krona i hans relikskrin i Uppsala domkyrka. Kronan har en enkel design och har i stället för ädla stenar en utsmyckning i färgat glas.

Erik den helige levde i 1100-talets första hälft. Han dog en våldsam död och blev sedermera helgonförklarad. Nu ses hans bild i Stockholms stadsvapen.

Karl X Gustavs begravningsregalier

Traditionen att placera begravningsregalier i kistan upphörde under 1660-talet. De s.k. överflödsförordningarna motverkade de alltmer påkostade begravningsceremonierna i Sverige. I 1664 års kunglig stadga fastslogs det bl.a. ”I lijka måtto skola icke dhe Döhdas Kroppar beprydas medh något Guldh eller Silfwer eller dhet som där aff wirkat eller giordt är …”. Karl X Gustav blev därmed den sista kungligheten i Sverige som krönts på detta sätt i sin kista.

Begravningsregalierna var till en början av enklare metaller än Riksregalierna och regalier för levande kungligheter. Fram till Karl X Gustav var de tillverkade i förgyllt silver med enklare stenar som dekoration. Karl X Gustavs begravningsregalier var tillverkade i rent guld och åtföljdes av en förgylld rustning, som gick framför begravningståget.

Karl X Gustavs regalier fick tillverkas i all hast, sedan konungen insjuknat i lunginflammation och avlidit i Göteborg. De förvaras idag i Livrustkammaren på Stockholms Slott.

För drottning Lovisa Ulrika tillverkades i slutet av 1700-talet en relativt enkel krona. Den finns fortfarande i skattkammaren och används vi kungliga begravningar. Senast vid Gustafs VI Adolfs begravning.

Tidigare stöld

Johan IIIs begravningsregalier. Foto Magnus Aronsson Svenska kyrka

Ytterligare en stöld av begravningsregalier har skett i Sverige. Från Västerås domkyrka stals 2013 Johan III:s begravningsregalier som var placerade på Erik XIV:s grav.Kronan och spiran tillverkades på 1500-talet i förgylld mässing och äpplet och kudden i trä på 1800-talet.

Den gången slutade dock allt lyckligt, då regalierna tre dagar efter stölden kunde återfinnas i en svart sopsäck i ett dike mellan Västerås och Hallstahammar, efter att polisen fått ett anonymt tips. Regalierna var svårt skadade, men kunde restaureras och två år senare åter placeras i kyrkan i en glans och ett tillstånd som de, enligt Svenska kyrkan, inte haft på århundraden. Denna gång placerade i en säkerhetsmonter.

Posted in Artiklar, Rojalisten.