Sveriges flagga

Flaggan har under lång tid varit det svenska konungarikets symbol, tillika kungligt höghetstecken. Det gula korset var det väsentliga, den egentliga nationalsymbolen.

Ursprunget till de nordiska ländernas korsflaggor finns i de korsbaner, som medeltidens kristna furstar förde under korstågen mot de ”otrogna” i det heliga landet.

Den kungliga flaggan

Dannebrogen äldst

Vanligaste färgen var en röd fana med vitt kors. Endast i Danmark och Schweiz finns detta ursprungliga röda baner kvar som nationens flagga. Äldst bland de nordiska flaggorna är Dannebrogen (= den röda duken), den danske kungens korsbaner, som bildat mönster för de övriga nordiska länderna.

Näst äldst bland de nordiska flaggorna är den svenska.

Ett gyllene kors

Det är vid 1400-talets mitt, då Karl Knutsson Bonde regerade, som det svenska kungliga korsbaneret anses ha uppkommit. Hans sigill hade 1448 en fyrdelad sköld i blått delad av ett gyllene kors. Troligen förde hans baner i samma färger.

Motståndsflagga

Sannolikt uppstod den svenska flaggan som en motståndsflagga under unionstidensstrider. Karl Knutsson Bonde valde då ett korsprytt baner av Dannebrogens typ men gav det samma färger som fanns i det svenska riksvapnet: gult och blått.

I Johan III:s hertigvapen finns blågula korsfanor angivna 1557. När han som kung 1569 utfärdar instruktionen för fredsförhandlingarna i Knäred, framhävs det gyllne eller gula korset som det viktigaste. Det hade av ålder varit brukat i Sveriges rikes vapen och därför ville Johan III att det alltid skulle föras uti fanor, fänikor (liten flagga) och flaggor.

Korsfanan främsta symbol

Från Gustav Vasas död 1560 framträder korsfanan som den främsta symbolen för den svenska nationen: en tvåtungad svensk flagga där riksvapnet med den regerande dynastins hjärtsköld lagts över korsmitten.

Från Gustav II Adolfs tid är tretungade örlogsflaggor kända. På 1620-talet förlorade flaggan sin gamla innebörd av kungligt värdighetstecken och blev en symbol för nationen, det svenska riket.

 

Den kungliga flaggan

På Kungliga Slottet i Stockholm hissas den kungliga flaggan varje dag sedan 1873.

 

Oscar II hade redan som tronföljare flaggat på sommarresidenset Sofiero. Riksdagshuset och andra officiella byggnader följde exemplet. 1873 påbjöd Kungen flaggning på Kungliga Slottet.

 

Tretungad örlogsflagga är enbart förbehållen kungahuset och försvarsmakten.

Kungens och Drottningens flagga markeras med Stora riksvapnet infällt i korsets mitt, placerat på ett kvadratiskt vitt fält. Övriga medlemmar av Kungahuset har flagga med Lilla riksvapnet.

Kungen befinner sig i riket

Fyrduksflagga (360x180cm) med Stora riksvapnet visar att Kungen befinner sig i riket och fullgör sina plikter som statschef.

Sexduksflagga (540x270cm) med Stora riksvapnet hissas vid till exempel statsbesök och högtidliga audienser. Den hissas även på allmänna flaggdagar som Nationaldagen/Svenska Flaggans dag den 6 juni.

Beroende på väderlek används ibland på Kungliga slottet en mindre så kallad stormflagga (90x180cm).

”Svenska Flaggans dag” tillkom 1916 som ett uttryck för nationell samling. Datumet bestämdes till 6 juni, då Gustav Vasa (1523) hade blivit vald till Sveriges Konung och dagen för dåvarande grundlagens undertecknande den 6 juni 1809.

Tillfällig riksföreståndare

När Kungen är förhindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef, till exempel vid statsbesök utomlands, inträder Kronprinsessan som tillfällig riksföreståndare och fullgör statschefens uppgifter.

En tretungad kunglig flagga med Lilla riksvapnet är vid sådana tillfällen hissad på Kungliga slottet.

Flagga på kunglig bil

När Kungen eller Drottningen färdas med bil i officiella sammanhang, har bilen på båda framflyglarna tretungade flaggor med Stora riksvapnet.

Bil, som har flagga med Lilla riksvapnet på höger framflygel, används av övriga medlemmar av Kungahuset.

Firande

Flaggfester har hållits på Skansen i Stockholm från 1890-talet och från 1916 har vi mera officiellt och över hela landet firat Svenska flaggans dag den 6 juni, datum för Gustav Vasas val till Sveriges konung år 1523 och för den regeringsform av år 1809, som stadfäste viktiga medborgerliga rättigheter som samvetsfrihet, tryckfrihet och säkerhet till person och egendom.

Sedan 1983 har denna dag fått rang av nationaldag.

Flaggans utseende

Flaggans utseende styrs av Lagen (1982:269) om Sveriges flagga och flaggans färger är fastställda genom Förordningen (1983:826) med riktlinjer för färgnyanserna i Sveriges flagga.

Nu gällande flagglag är från 1982. Där beskrivs förutom den vanliga, tvärskurna flaggan även de kungliga flaggorna och örlogsflaggan, som har tre tungor; de kungliga tretungade flaggorna har dessutom stora eller lilla riksvapnet i ett vitt fält över korsmitten.

Det är förbjudet, enligt fjärde paragrafen i flagglagen, att förse flaggan med bokstäver eller andra tecken utöver vad som beskrivs i lagen. Flaggan får inte heller utan särskilt tillstånd användas i varumärke och liknande.

Vimpel

Den svenska vimpeln, bestående av ett långsträckt band med ett blått och ett gult fält avsmalnande mot spetsen, har en historisk förankring men ersätter aldrig svensk flagga.

Vimpeln är avsedd att pryda flaggstången då flaggning inte sker och får vara hissad dygnet runt. Lagen saknar föreskrifter om vimpelns färger, men det är givet att dess färger bör överensstämma med flaggans. Vimpelns längd bör vara en tredjedel av flaggstångens höjd, dvs. en vimpel på 12 m. hög flaggstång bör vara 4 m. lång.

När vimpeln är hissad ska det blåa fältet vara uppåt. En s.k. korsvimpel är inte godkänd och är även historisk felaktig – avstå från användning.

Sveriges flaggas färger

Flaggans färger är fastställda i det internationella systemet NCS (Natural Colour System).

 

Flaggans storlek

Sveriges tvärskurna flaggas höjd förhåller sig till dess längd som 10 till 16 och flaggans storlek härleds till höjden på flaggstången den ska hissas på.

En fana däremot består av en flaggduk fäst vid en stång och avsedd at bäras. Fanans fastställda mått är: höjd 100 cm, längd 160 cm.

Flaggans storlek härleds till höjden på flaggstången – flaggans längd bör vara en fjärdedel av flaggstångens höjd. En 12 m. hög flaggstång bör ha en 3 m. lång flagga, 10 m. flaggstång en 2,5 m. lång flagga osv.

För mycket höga flaggstänger kan flaggans storlek, i förhållande till flaggstången, minskas med upp till en sjättedel. Vid mycket hård vind kan hissas en liten flagga, s.k. stormflagga, för att förhindra att stången knäcks.

Flaggstång

För flaggstången i sig finns inga officiella bestämmelser. Tidigare tillverkades flaggstänger i trä, idag är de oftast av glasfiberarmerad plast. Även flaggstänger av metall förekommer. Stångens färg är vanligast vit och knoppen förgylld. Flaggstången placerad vid en normal villa bör vara högst 3,5 m. över nock.

Fasad- eller balkongflagga

Det saluförs en liten flagga under benämning fasadflagga eller balkongflagga. Även denna representerar Sverige och inte någon bestämd etnisk grupp, och kan med fördel användas av alla i Sverige oberoende av ursprung och etnicitet.

Flaggningstider

Bestyrelsen för Svenska flaggans dag gav ut rekommendationer som man bör följa och som grundar sig på försvarets bestämmelser, lång tradition, internationella flaggningsseder och den allmänna uppfattningen av flaggan som aktad nationell symbol.

  • Från 1 mars till och med 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00
  • Från 1 november till och med 28(29) februari hissas flaggan klockan 09.00.
  • Samtliga årets dagar halas flaggan ned vid solnedgången, senast klockan 21.00.
  • Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång.

Formalismen skall dock inte gå så långt att flaggning uteblir. Att hala ned flaggan för natten visar respekt och vördnad för vår nationella symbol.

Flaggan skall behandlas med respekt. Den skall hissas ordentligt i topp mot flaggstångsknoppen med flagglinan sträckt. Endast en flagga får hissas på varje stång. Flaggan skall vara hel och ren och med färgerna i behåll. Om en flagga inte längre är i användbart skick, bör den värdigt brännas eller lämnas till flaggtillverkaren för destruktion och absolut inte lämnas till soporna.

Flaggdagar

Man flaggar när man känner för det, oftast vid familjehögtidsdagar som födelsedagar, bröllop med mera. Riksdagen har fastställt arton allmänna flaggdagar.

Vid flaggning på dessa officiella flaggdagar hissas svenska flagga på samtliga flaggstänger och då med flaggor i samma storlek.

Utländsk flaggning i Sverige

I Sverige bosatt utlänning har full rätt att hissa den egna nationsflaggan.

Vid svenska högtider och allmänna flaggdagar hissar främmande länders beskickningar och konsulat samt här bosatta utlänningar som regel sitt lands flagga.

Internationell flaggning

Vid internationell flaggning intar svenska flaggan alltid hedersplatsen. Övriga nationsflaggor hissas i bokstavsordning från hedersplatsen och utåt enligt ländernas namn på svenska.

Flaggorna hissas varannan till heraldiskt höger och varannan till heraldiskt vänster, dvs. man bestämmer placeringen stående framför stängerna med ryggen mot byggnaden.

Om antalet flaggstänger är udda hissas svenska flaggan på den mittersta stången. Är antalet flaggstänger jämna hissas svenska flaggan på flaggstången närmast till höger från mitten (betraktandes med ryggen mot byggnaden). Om det behövs, hissas svenska flaggor på de yttersta flaggstängerna för att de ej skall stå tomma.

På Riksarkivets hemsida finns de olika sätten för flaggornas placering tydligt beskrivet med bilder.

Flaggning med andra flaggor än nationsflaggor

Det finns många typer av flaggor med olika värdighet.

Rangordningen ser ut så här:

  1. Nationsflaggor
  2. FN
  3. EU
  4. Landskapsflaggor
  5. Länsflaggor
  6. Kommunflaggor
  7. Myndighetsflaggor

För alla dessa officiella flaggor bör regler för flaggning, t.ex. hissande och nedhalande tillämpas.

Företagsflaggor

Företagsflaggor, person- eller släktflaggor och reklamflaggor faller inte under ovannämnda regler och kan vara hissade dygnet runt. Dessa borde inte hissas tillsammans med nationsflaggor.

Landskapsflaggor

Angående landskapsflaggor är värt att nämna att alla Sveriges landskap har ett vapen – de flesta från 1500-talet – och med detta har de också en flagga där vapenmotiv är uppslagna över hela duken. Det är dessa flaggor som representerar var sitt historiska landskap.

Ibland kan man se andra flaggor hissade, bl.a. korsflaggor, som vill utge sig för landskapsflaggor. Dessa är ohistoriska nya påfund utan förankring vare sig i historien eller i nutiden. Riksarkivet rekommenderar inte dess användning.

 

Flaggning på halv stång

Vid flaggning på halv stång hissas flaggan i topp för att omedelbart efter sänkas så att mitten av flaggans kortsida är mot 2⁄3 av stångens höjd.

  • Vid dödsfall och begravning

Flaggning på halv stång används vid dödsfall och begravning. Vid dödsfall den dag då dödsfallet inträffat eller dagen efter. Vid begravning dagen för jordfästning. När denna är avslutad hissas flaggan i topp för att antingen halas ned omedelbart eller vid ordinarie tid.

  • Statsbegravning

Vid flaggning i samband med kunglig persons jordfästning flaggas på halv stång hela dagen. Vid statsbegravning utfärdas särskilda bestämmelser för flaggning. Vid landssorg kan flaggas på halv stång på flera flaggstänger om sådana finns, annars gäller flaggning på huvudflaggstången.

  • På allmän flaggdag

Om flaggning på halv stång sammanfaller med allmän flaggdag, äger flaggning på halv stång företräde.

  • Vimpel

Vimpel hissas aldrig på halv stång och samma gäller även EU-flaggan, företags- eller föreningsflaggor.

Källor: Sveriges Kungahus och Riksarkivet

Tipsa någon om RojF

I formuläret nedan kan du tipsa någon om föreningen. Då skickas ett e-postmeddelande till den som du tror skulle vilja veta mer om RojF. Av mejlet kommer det att framgå att det är från dig som tipset kommer.

Stöd RojF

Swisha en gåva till
123-390 05 45

BankgirO

Bli medlem

Du blir enklast medlem direkt via vårt medlemsformulär.

Om du inte kan använda formuläret ovan, vänligen fyll i uppgifterna i formuläret nedan för att få instruktioner skickade till din e-post om hur du blir medlem genom BankGiro eller Swish.