Staden Göteborg firar den 4 juni 400 år. Namnet kommer ursprungligen av att Göteborg var en befäst stad vid Göta älv. Staden grundades år 1621 av Gustaf II Adolf men det var inte den första staden vid Göta älvs mynning.

Förhistorien

Före omkring år 1200 tillhörde Skagerraks och Kattegatts kuster Norge respektive Danmark. Ännu vid 1200-talets början fanns ingen svensk kust i väster. Någon gång mellan 1206 och 1261 förvärvade Sverige dock en smal kustkorridor till Västerhavet. Ett avsnitt på cirka 15 kilometer. Därmed blev den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän, från Hisingen och norrut var norskt. Genom hamnar i Göta älv hade Sverige där sin enda användbara direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms.

För att befästa Sveriges anspråk på området vid älvens mynning byggdes i mitten av 1300-talet fästningen Älvsborg.

Under 1400-talet förändrades förutsättningarna för Lödöse bl.a. genom att det dansk-norska inflytandet över älven stärkts nedströms Lödöse vid Bohus fästning.

På slutet av 1400-talet anlades Nya Lödöse som blev en viktig handelsstad för Sverige då. Nya Lödöse låg på den plats där Gamlestaden ligger idag.

Kring fästningen längre västerut växte senare ett mindre samhälle upp, Älvsborgs stad anlagd 1541 som utgjorde en tredje, kortvarig föregångare till staden Göteborg. Två gånger erövrades fästningen av danskarna, 1563 och 1612. Vid båda dessa tillfällen tvingades svenskarna att betala stora lösesummor – Älvsborgs lösen – för att få tillbaka fästningen.

1600-talet

Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier, i sju punkter, utfärdades den 14 mars 1603 och regelrätta privilegier undertecknades den 14 augusti 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna redan 1611 att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester.

Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf som i Jönköping den 18 mars 1619 undertecknade det första, tillfälliga privilegiebrevet.

Den 4 juni 1621 fick Göteborg sina permanenta stadsprivilegier, avfattade på svenska och tyska i 37 paragrafer.

Efter att Göteborg tagit över allt mer som västkustens storstad minskade dock Nya Lödöses betydelse och blev i folkmun den ”gamle staden”.

Under åren 1689-1700 byggdes försvarsanläggningen Skansen Kronan efter ritningar av Erik Dahlberg. När fästningen togs i bruk hade den 23 kanoner och var rustad för krig, men den utsattes aldrig för några fientliga anfall. Under 1800-talet blev skansen fängelse och sedan nödbostad. Under 1900-talet var det ett militärmuseum med vapen och uniformer.

På Gullberget har det legat fortifikationer sedan 1300-talet och Skansen Lejonet invigdes 1689 av kung Karl XI. Verksamheten i Skansen Lejonet drivs i dag av Götiska förbundet som är ett ordenssällskap. Vid Skansen Lejonet skjuts salut på Sveriges sex officiella salutdagar.

1700-talet

Under 1700-talet blommade Göteborg ut till en riktig storstad med dåtidens mått. Hamnens betydelse växte och tack vare Ostindiska kompaniet, samt exporten av järn- och trävaror, blev Göteborg en rejäl handels- och sjöfartsstad. Tobaks- och sockerindustrin var tillsammans med sillfisket andra viktiga näringar och tillförde Göteborg stor vinst.

Många av dåtidens köpmän byggde upp pampiga timmerhus längs med kanalerna. Dessvärre drabbades Göteborg av en rad bränder under slutet av 1700-talet och därför finns inte de ursprungliga trähusen kvar.

1800-talet

På grund av bränderna tillkom år 1803 en byggnadsordning som beslutade att det bara skulle byggas stenhus innanför vallgraven. Några av Göteborgs mest karaktäristiska stadsdelar är uppbyggda på den här tiden. Exempelvis Vasastaden, Lorensberg och Avenyn. Samtliga med stora pampiga stenhus som kännetecken.

Det var även på slutet av 1800-talet som de världsberömda landshövdingehusen började byggas. De här husen byggdes över stora delar av Göteborg och främst för den växande arbetarklassen.

På 1800-talet växte såväl industrierna som handelshusen i Göteborg. Framförallt den industriella revolutionen kom att ändra stadsbilden mycket och Stora hamnkanalen som varit navet i Göteborgs läge som hamnstad ersattes av nya industrihamnar längs med älven. Porterbryggeriet vid Klippan, Margarinfabriken vid Olskroken och Rosenlunds spinneri var tre stora arbetsgivare i staden.

1900-talet

Under 1900-talet växte Göteborg ytterligare och många nya stadsdelar byggdes. Två broar över älven byggdes också. Göta Älvbron öppnade 1939 och Älvsborgsbron 1966. Infrastrukturen i Göteborg utvecklades successivt under 1900-talet.

1902 blev den tidigare hästdrivna spårvagnen elektrisk. Biltrafiken ökade också vilket givetvis påverkade stadsbildens utformning. 1900-talet var även århundradet då många nya landmärken såg världens ljus. Röhsska museet och Lorensbergsteatern öppnade på 1910-talet och samma årtionde togs första spadtaget i vad som skulle bli Botaniska trädgården.

Vid 300-årsjubileet 1923, uppskjutet två år på grund av ekonomiskt svåra tider, invigdes Götaplatsen med Konstmuseet som kronan på verket. Vid jubileumsutställningen öppnade även en annan viktig Göteborgsinstitution, nöjesfältet Liseberg.

Även om staden i många avseenden gått från industri mot innovation finns exempelvis fisket kvar i allra högsta grad idag. Utbudet av färsk fisk och skaldjur är unikt.

Varvskrisen slog hårt mot Göteborg under andra halvan av 1900-talet. Från att ha varit en av de största arbetsgivarna avvecklades varvsindustrin successivt. Man har skapat helt nya stadsdelar som är uppbyggda runt de gamla varvs- och industribyggnaderna.

För Sverige i tiden

Monarkin är en omistlig del inte bara av Sveriges historia, utan också Sveriges nutid och framtid. I vår monarki är riksdagen folkets främsta företrädare och konungen rikets statschef, i demokratiskt beslutad ordning. Det tycker vi är bra av flera anledningar. Läs mer om varför vi menar att monarkin är det bästa för Sverige.