Prinsessan Eugenie

Prinsessan Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av Sverige och Norge föddes den 24 april 1830. Det ljöd 64 kanonskott över Stockholms ström för att fira att det var en prinsessa som var född. Hon var enda dotter till Oskar I och drottning Josefina. Hon hade fyra bröder: prins Carl som blev kung efter sin far och fick titeln Carl XV, prins Gustaf, prins Oskar som blev kung efter sin bror Carl XV och fick titeln Oskar II och lillebror prins August.

Hennes uppväxt på slottet var mycket begränsad och hon hade ingen jämnårig flicka till vän eller lekkamrat, utan det var enligt prinsessan ”uteslutande gosslekar med bröderna”. Drottningen tillät t.o.m. att prinsessan fick ha långbyxor när hon lekte med bröderna. Undervisningen på slottet var delvis på norska. Fadern var noga med att barnen även skulle lära sig norska med tanke på att Sverige var i union med Norge. Franska språket ingick också även om kung Oskar I inte ville att drottning Desideria skulle tala franska med barnen förrän de lärt sig svenska och norska ordentligt men det brydde sig inte farmodern om.

Författare, tonsättare och konstnär

Prinsessan har skrivit en psalm ”Hur underligt, Herre, Du förer Din brud” och ”Bilder ur Djurens lif, samlade och utgivna av Eugénie” samt en bok på franska ”Les princesses de la Suède”.

Kungabarnens musikaliska och konstnärliga begåvningar var en tillgång som ett tidsfördriv inom familjens ram. Musikintresset var stort inom familjen i första hand för Gustaf och Eugénie. Flera av Gustafs tondikter är också tillägnade sin syster. Båda skrev musik, men det är Gustaf som är mest känd genom att han har skrivit musiken till ”Sjung om studenten”. Prinsessan har skrivit ett antal musikstycken.  Ett urval av hennes kompositioner är ”Tullgarnsgaloppen” och ”Louisa-vals” för piano, solosången ”Novemberkvällen” samt kvartetterna ”Aftontankar” och ”Den gode Herden”. Den mest kända av hennes duetter är ”Till Wågen”. Alla hennes kompositioner är väl värda att lyssna på.

Akvarellisten J.C. Berger var teckningslärare för kungabarnen. I tonåren målade Eugénie ett stort antal akvareller. Närmare hälften av dessa målade hon på Tullgarn, där kungafamiljen tillbringade somrarna. Detaljrikt skildrar hon livet i sina målningar med både vardagssituationer och festtillfällen. Övriga bilder visar resor, besök på teater och inte minst tillvaron på slottet. Göran Alm har sammanställt hennes teckningar och skrivit om prinsessan i sin bok ”Prinsessan Eugénie. Bilder från en glömd värld”. Denna bok är fantastisk.

Senare övergår prinsessan allt mer till skulptering som konstnärligt uttrycksmedel. Ett flertal av hennes skulpturer kom att reproduceras vid Rörstrands och Gustavsbergs porslinsfabriker och de såldes i stora upplagor för välgörande ändamål.

Sjukdom och dödsfall i familjen

1852 var ett tungt år för kungafamiljen. Fadern Oscar I hade varit sjuk och familjen hade varit i Tyskland för att Kungen skulle kurera sig. Tyvärr blev prins Gustaf sjuk och det utvecklades till tyfus och han dog när de efter en båtresa kommit fram till Christiania i Norge. Prinsessan själv hade fått en svår förkylning som satte sig på hennes lungor. Broderns död och den efterföljande sjukdomsperioden kom att förändra prinsessans liv. Hennes inställning till livsfrågor fördjupades. Prinsessan hade ett starkt socialt patos och hon var vidsynt i andliga frågor och var en varm kristen person.

Av hovets läkare Magnus Huss blev hon rekommenderad att besöka Gotland för sin hälsas skull att för en tid pröva luften och havets inverkan på hennes klena lungor. 1860 besökte prinsessan Gotland för första gången. Under prinsessans utflykter kom hon till området norr om Buske fiskeläge nära Högklint. Hon lär då ha uttryckt sin förtjusning och sagt ”I denna dalen vill jag bo”. Prinsessan fick sin moders och brödernas tillstånd att köpa marken, ca 6 tunnland strandmark. Arkitekten A.W. Edelsvärd fick i uppdrag att utforma byggnaderna efter prinsessans önskemål. Trädgårdsmästaren C.J. Flodman anställs för att omvandla den magra skogsmarken till en lummig oas.

Den 20 juli 1861 kunde prinsessan flytta in i Ekonomihuset. Året efter blev corps-de-logi

Fridhem klart, huset som idag kallas Villan.

Året 1862 uppförs huvudbyggnaden Fridhem, numera kallad Villan, och ritas av Adolf Wilhelm Edelsvärd i dåtidens populära Schweizerstil.

Kulturell och humanitär verksamhet

Fridhem blev en kulturell mötesplats. Prinsessan bjuder in grannar, kungligheter, musiker, konstnärer, diktare och präster. Många kända kulturpersonligheter besökte Fridhem. Bland annat familjen Stenhammar med sonen Wilhelm, konstnären J.C Berger, operasångarna Jenny Lind och Isak Berg, författarna Lina Sandell, Zakarias Topelius, David af Wirsén och pastor Wadström.

Prinsessan engagerade sig för olika humanitära verksamheter. Hon köpte mark angränsade till Fridhem och lät bygga Fridtorps barnhem, först för pojkar och något år senare även för flickor. Hon brevväxlade med barnen och när hon kom till Fridhem bjöd hon barnen på fest och barnen fick presenter. Hon lät bygga Gotlands sjukhem för obotligt sjuka, idag Gotlands sjukhem. Hon startade Prinsessans skola, nuvarande Västerhejde skola, och Fattigstugan i Västerhejde samt Gotländska föreningen för de blindas väl, numera Synskadades Förening på Gotland. Hon bildade Skyddsföreningar i Visby och i Västerhejde, vars uppgift var att skaffa arbete för kvinnor. Hon var beskyddare och bidrog med pengar till Fruntimmerssamfundet, Visby slöjdskola, Sällskapet Pauvres honteux i Visby, Visby barnhem och Drottning Desiderias arbetsskola. Till Västerhejde kyrka skänkte prinsessan en orgel, mässhake och en tavla.

I övriga Sverige initierade prinsessan bl.a. Vanföreanstalten i Solna, som var en vårdanstalt för fattiga, obotligt sjuka och handikappade barn. Senare ändrades namnet till Eugeniahemmet. Hon bildade föreningen Lappska missionens vänner. Hon var initiativtagare till Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, idag Djurens rätt. Hennes sista upprättande av en stiftelse blev Ålderdomshemmet för blinda kvinnor.

Listan kan göras lång på alla de stiftelser och föreningar som prinsessan bildade. Eugénie var en skicklig organisatör. Hon såg till att de föreningar och stiftelser som hon bildat också fick ett kapital där räntorna skulle driva verksamheten och att det även förvaltades efter hennes död.

Prinsessan Eugénie dog, en dag innan hon skulle ha fyllt 59 år, den 23 april 1889 på Stockholms slott.

Helena Emilsson

Stiftelsen Fridhem