När det är kristider kan man alltid lita på kungen som en trygg samlande symbol för alla svenskar. Alla lyssnar och förstår allvaret när kungen talar och vädjar till oss att ta ett gemensamt ansvar för vårt eget och Sveriges väl.
Under de senaste månaderna har vi alla prövats hårt av den rådande virussituationen. Självvalda eller påtvingade isoleringar och inställda aktiviteter och arrangemang av sällan skådad omfattning. Både vår kungafamilj, regering och riksdag har behövt ändra i sina rutiner för att upprätthålla ett fungerande samhälle.
Även kungaparet satte sig p.g.a. smittorisken och av säkerhetsskäl i karantän. I vårt digitala moderna samhälle hindrade det inte att arbete med planering och information kunde upprätthållas. Kungen är ju statschef dygnet runt även under en isolering.
Kronprinsessparet fortsatte sitt arbete från hemmakontoret och kontaktade olika organisationer för att uppmuntra och visa sitt stöd under denna svåra tid. De gjorde även olika besök på samhällsviktiga institutioner för att informera sig om hur deras arbete bedrivs.
Vid några tillfällen gav kronprinsessan korta intervjuer. Hon gav som alltid prov på att vara väl insatt i de aktuella frågorna och kunde ge välformulerade och avvägda svar.
I juni har det redan gått 10 år sedan det vackra romantiska kronprinsessbröllopet. Den 19 juni har kommit att bli ett historiskt datum när det gäller kungliga bröllop.
1823 gifte sig kronprins Oskar (I) med prinsessan Josefina av Leuchtenberg.
1850 stod bröllopet mellan Karl (XV) och prinsessan Lovisa av Nederländerna.
1857 gifte sig Oskar (II) i den tyska staden Biebrich med prinsessan Sofia av Nassau den 6 juni, men det nygifta prinsparet gjorde sitt intåg i Stockholm den 19 juni detta år.
1976 var det vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf som gifte sig med Silvia Renate Sommerlath.
2010 vigdes kronprinsessan Victoria med Daniel Westling.
Vid alla bröllop, utom det mellan Oskar och Josefina, har vigseln ägt rum i Stockholms storkyrka och vigselförrättaren har alltid varit Sveriges ärkebiskop som också alltid burit 1751 års ärkebiskopsskrud.
